Detta är vad som hänt. Första bilden är tagen i början av 2010 när jag greps av panik över vad jag gjort med min kropp. Jag vägde mer än jag någonsin gjort och fick inte längre på mig mina byxor. Minns att jag levde på nudlar och godis och aldrig någonsin tränade. Mitt i den här paniken fick jag för mig att testa en Modifast-diet eftersom jag snabbt ville ha resultat och GÅ NER I VIKT! Detta var ren idioti och jag rekommenderar ingen att luras av dieter. Jag fick avbryta dieten efter några dagar pga att den gjorde mig vimmelkantig och totalt orkeslös. Jag kanske gick ner 2-3 kg på dessa dagar (hälsosamt?! garanterat bara vätska) som så fort jag började äta igen kom tillbaka. Vägde nog 58-59 kg här på bilden. Vet att jag senare den våren/sommaren gick upp till strax över 60 kg, då gav jag upp och började köpa kläder i större storlekar.

Den sommaren var jag inte och badade vid havet eller någon sjö en endaste gång. Jo, kanske en. Men då gömde jag mig mellan klipporna så ingen skulle se mig. Hade alltid stora klädesplagg på mig för att skyla min kropp eftersom jag mådde så dåligt över hur jag såg ut. Skämdes jämt. Men en ännu viktigare sak, jag mådde dåligt fysiskt också. Jag tränade ingenting och var i otroligt dålig form och hade urusel kondition. Jag sov uruselt, var ofta grinig och trött. Minns att min bror var på besök en gång och han skulle ut och springa och jag fick för mig att följa med. Jag sprang knappa 2 km och höll på att spy. Härligt. Någonstans där bestämde jag mig för att jag ville förändra mitt liv.

Någon gång under senhösten 2010 anmälde jag och Fabbe oss till Göteborgsvarvet. Loppet skulle gå av stapeln i maj 2011 och vi hade nu över 6 månader på oss att komma i form. Det bästa med hela den här grejen var att mitt fokus flyttades från att ”gå ner i vikt” till att ”hitta min hälsa och få bra kondition”. Jag började löpträna och köpte även gymkort. Jag åt fortfarande precis vad jag ville och hade absolut inga förbud. Men nu började det plötsligt hända grejer. Sakta men säkert. Jag kom plötsligt i byxor som jag inte kunnat få över röven, i och med träningen åt jag automatisk bättre, mitt sötsug minskade och jag mådde bättre för varje dag som gick. Jag började sova bättre på nätterna och jag var mycket piggare på dagarna. Och det viktigaste av allt: jag sket totalt i vågen. Jag vägde mig knappt under den här tiden. Jag hittade min kondition och tog mig runt hela Göteborgsvarvet och blev förvånad över att det inte var konditionen som svek mig, utan min urusla löparmage (forskar för övrigt fullt i hur jag ska bli av med den).

Efter loppet fortsatte träningen eftersom jag blivit van med att hålla igång, men jag började istället fokusera lite mer på styrketräning på gymmet eftersom jag ville bygga upp min muskelmassa. Löpningen gjorde mig mer seg och uthållig, men inte så stark. Kroppen började liksom plattas ut. När vi sen flyttade upp till Dalarna så köpte vi tillslut gymkort på Må bättre och tro det eller ej men jag mår ännu bättre i kroppen! Har aldrig varit i så bra form som nu och jag är så jävla stolt över mig själv.

Det jag vill komma till: Allt handlar om att ändra sin livsstil. Finns inga snabba lösningar eller genvägar och hakar man upp sig på fel saker så kommer det gå åt skogen. Tränar man bara för att ”gå ner i vikt” eller ”bli snyggare” så kommer det aldrig hålla i längden. Så fort jag släppte mina hjärnspöken kring hur min kropp såg ut och la undan vågen och började fokusera på att få en starkare och friskare kropp så lyckades jag upprätthålla ett bättre leverne och träningen blev rolig istället för ett jobbigt måste. Sen att kroppen förändras då är ju bara en väldigt positiv följd av att jag behandlar kroppen bättre. :-) Vägde mig på jobbet häromdagen och då vägde jag 51,8 kg. Sjukt egentligen och nästan skrattretande. Så fort man slutar bry sig om vågen så rör den sig massor.

Ännu en helg har nått sitt slut och nu är det måndag igen. Tiden går otroligt snabbt nu. Den här helgen blev ganska jobbig så det gör ingenting att den är över. Men inget ont som inte har något gott med sig. Med ny insikt och ny energi tar jag mig nu an en ny vecka med helt nya tag. Känner mig laddad med positiv energi, det är nu det gäller. :-)

♥

I måndags gjorde vi något som har förändrat vår livssituation mer än vi kunnat ana, vi möblerade om. För att göra en lång historia kort kan jag sammanfatta det hela med att vi har haft enormt mycket problem med grannpojken under oss. Har aldrig varit med om något liknande. Till våra gamla pundargrannar i Partille: Jag saknar er!

Vi har sedan inflytten i huset haft vårt sovrum ovanför grannpojken och det har inte riktigt fungerat kan man säga. Detta med tanke på att han ofta går och lägger sig när jag åker till jobbet. Han har gärna massor av kompisar hemma, spelar musik och sitter uppe hela nätterna och snackar. Musiken har nu upphört tack vare vårt klagande, men vi lyckas inte riktigt få honom att vända tillbaka dygnet och sluta snacka nätterna igenom. Pga av husets värdelösa isolering så är det precis som att han och hans polare sitter i vår säng och pratar hela nätterna, vilket är mindre mysigt. Det gör det extremt svårt för en annan att sova kan jag säga! Detta har varit en riktig energitjuv och vi fick nog i måndags kväll och bytte plats på matrum och sovrum. Det är en totalt ologisk möblering och jag gillar det egentligen inte men helvete vad bra vi sover nu. Jag har accepterat läget. Så länge jag får sova klarar jag av att bo i en ologisk och bakåtvänd lägenhet.

Det är Ted Gärdestads bästa låt det. Lyssna!

Uppdaterade WordPress och alla teman för några veckor sedan och insåg för några dagar sedan att färger ändrats på bloggen i samband med det. Har försökt ändra tillbaka nu men lyckades väl inte riktigt. Det får gå ändå hörni!

Imorgon är det fredag och fy fallera vad skönt det ska bli. Ska jag träna ihjäl mig efter jobbet imorgon och i helgen. Jag blir sjuk om jag inte tränar.

Köpte förresten ett par nya byxor i Götet förra helgen. Inte vilka byxor som helst, utan ett par.. håll i er nu.. röda jeans! Shit. Ska försöka använda dem i helgen så jag vänjer mig. Lite färg borde inte skada. Men det bästa med köpet var att byxorna köptes i två storlekar mindre än vanligt. Känns.. helt okej. :-)

Men gud. Missförståndens lilla håla. Förra inlägget handlade naturligtvis om att ladda mina vänskapsbatterier genom att få träffa mina närmaste vänner i Göteborg. Sån är jag, jag är beroende av mina vänner och jag behöver träffa dem ofta för att må bra. Om någon tycker att det är konstigt så tycker jag att denna någon är konstig!

Min underbara älskling Fabbe laddar andra batterier i mig och utan honom hade jag varit totalt urladdad och olycklig. Men alla människor i ens närhet fyller olika behov inuti en. Mina vänner kan aldrig någonsin ersätta Fabbe och Fabbe kan aldrig ersätta dem. Så enkelt är det. För mig iallafall.